Det är bland det roligaste som finns att tycka likt en massa människor, känna sig som en av dom och kämpa för att människor ska få det bättre. Det är så svårt att sätta fingret på varför men det är jävligt roligt, det är bara så. Jag har saknat att vara aktiv men tänkt på det länge och tyckt att nu är det dags igen. Jag tackade ja till en ersättarplats och är nu invald i styrelsen och tyckte att det var det bästa jag gjort. MEN…jag hade glömt en känsla som alltid infinner sig när jag tar steget in i den där lokalen. Jag har glömt hur blåst jag känner mig. Jag tycker och känner bara med hjärta, det är det enda jag vet men nu när jag läst samhällskunskap och verkligen lagt manken till för att hänga med trodde jag att jag skulle fixa det och så sitter jag ändå där och tappar hakan över att människor kan vara så framåt och ha så många argument… jag vet inte om jag fixar det här. Man tillhör ju inte top notch direkt….
Månadsarkiv: februari 2012
Att följa vidskepelsens regler
Det gäller att inte unna sig något. För gör man det går man ifrån linan man kliver på och då ramlar man. För mig är det samma sak VARJE gång. Om vi någon gång får några kronor extra, då får vi en oväntad räkning, om vi någon gång köper något som är lite dyrare, då går något sönder och om vi tror att vi är på rätt spår och gör allt någorlunda rätt, då straffas vi efteråt. Hur vi än lever så är det INTE meningen att vi ska ta oss ur den här halvtaskiga ekonomiska situationen och få det bättre. Det kan det inte vara, då skulle det väl inte vara så här? Finns det en högre makt som säger att jag och Joel inte ska vara tillsammans? Försöker vi gå emot högre makter?
Ja, det ser alltså ut ungefär så här: Vi får en räkning på 6000 kr om att vi fått för mycket bostadsbidrag 2010…vi räknar och bläddrar i papper och undersöker och kan inte förstå hur det kunde bli så fel när vi verkligen försöker få det rätt, men jag bestämmer mig för att inte knäckas utan tänker att det nog löser sig på ett eller annat sätt. Det går två veckor: Jag beställer en iPhone, trots att jag sagt att jag inte behöver en ny telefon, men när till och med lärarna ger kompendier med appar som är bra att använda känner jag grupptrycket. Telefonen kommer hem, och är trasig. Vi får ringa och krångla och åka runt och här sitter jag med min gamla telefon fast ett nytt sim-kort. Diskmaskinen slutar fungera. Jag får högre bidragsdelen i studiemedel, betyget på höstterminen rapporteras in för sent och jag får betala tillbaka 8400 kr. Jag tror att det ska lösa sig, det gör det inte. Tanten på expeditionen säger bara att hon inte kan göra något: det är så här verkligheten ser ut. Diskmaskinen börjar fungera igen.
Dessutom är vi sjuka….
Är det karma? vad har jag gjort för fel? kommer det vända?
Det känns som att jag har en bajskorv på huvudet!
Skrivlust tappad, var god dröj…
Emellanåt tycker jag själv att jag har ett ganska intressant liv, med ganska intressanta händelser, diskussioner och tankar. Emellanåt tycker jag det inte….Jag känner mig bara ganska förvirrad och efter just nu. Jag har ju börjat en ny termin på komvux, jag läser samhäll b och c, biologi b, etik och livfrågor och engelska b. Samtidigt försöker jag fixa matte b, alltså ligger jag på 500 poäng den här terminen. 350 är räknat som heltid. A-kurserna var lätta att ta sig igenom men nu…jag är inte ens med på exakt hur planeringen funkar. Om det är fetstil ska vi vara på lektionen men om vi inte är på lektionen ska vi lämna in en uppgift som ska göras på lektionen och…vi är bara inne i tredje veckan och jag känner mig inte ens där. Men det löser sig nog med tiden. Mina största bekymmer är engelskan, jag pratar svengelska med östgöts brytning! Så är det för en del…
Jag och Elin har beställt 25 påsar fröer och skissar och planerar på trädgården till sommaren. Det är så roligt. Mycket roligare än alla ämnen ihop. Målet är en billig trädgård, mycket hittat material, mycket spill och delade plantor, gratisgrejer.. det tror jag på. Problemet är att det blir en sjukt lång lista på saker som ska köpas ändå.
Ungarna är på dagis hela dagarna, men det funkar. Det blir ändå inte så långa dagar. Men det är härligt när dom kommer hem, August pratar på och berättar om allt möjligt. Han använder många ord som får honom cool. Egentligen, liksom, alltså… När vi låg i min och Joels säng och läste här om kvällen sa han: -
- mamma, kan du skrämma bort lejonen och krokodilerna under min säng? klart jag kan sa jag. jag ska göra det sen…
- mamma, kan du skrämma bort lejonen och krokodilerna under min säng….här….ifrån? Schasa bort dom alltså…?
Klart jag kan grabben. Nu schasar vi! Schas krokodilerna, schas lejonen. Ja, men dom kom tillbaka i mardrömmen senare på natten ändå. Han är så himla bra på att prata och det är så roligt. Det är så fascinerande att höra hans resonemang när han sitter och pratar för sig själv… men om man gör så, och så, då blir det så.
Majken kan också säga en hel del saker, här är ett urval:
mamma
pappa
agu (august)
mamo (mormor)
mafo (morfar)
Naaa (na)
Po (potta)
vääi (välling)
ka (katt)
ang (vagn)
pippi (pippi långstrump)
byba (byta blöja)
gaa (glass)
miöö (mjölk, men gäller även vatten och juice och allt annat man kan dricka)
Så går dagarna….
