Jag drömmer om det där helt magiskt juliga köket som taget ur ett inredningsmagasin va. Med hissgardiner och mycket tyg och rött och strålande gnistrande och glimmande. Jag har en jävligt tajt budget, men om någon har tips så mottages de välkommet.
Så här ser vårt kök ut, ungefär:
Jag funderar på den här från hemtex:
Egentligen inte riktigt vad jag är ute efter, men som sagt, det platsar i min budget. Sen tänkte jag ha andra längder ytterst, och här funderar jag över detta tyg från ikea:
Ni vet väl hur det är, iblad bara händer det saker runt omkring som får triviala vardagshändelser att blekna som ett hår med saltvatten i solsken. Det händer många saker här som gör mig ledsen, trött och illa till mods och många saker som är glada och gyllene och i flera veckor har jag liksom bara gått och väntat på rätt tillfälle. Jag avundas bloggare, skribenter, ja alla som bara berättar om sia klämkäcka promenader, fräscha maträtter och ja, sina helylledagar helt enkelt. Jag gillar Svenssonlivet, eller jag gillade det mer när jag hade ett nyfött barn och inte förstod vidden av det hela, när jag var pånyttfödd och varje steg var nytt, då, innan jag insåg att det skulle komma dagar när vi satt ute i skogen med två barn, en pappa som avskyr sitt jobb, två ungar som ska till och från dagis, en mamma som ska hinna plugga, matlagning, städ, tvätt, disk och vänvård. Ja, innan jag insåg att de dagarna skulle komma är jag skulle vara taxi halva min vakna tid då var det drömskt. Nu är vi där i Svenssonlivets innersta hemlighet, det som de flesta vuxit upp i och det som min generation nu måste byta perspektiv på. Hur jävla filosofisk kan man vara med sockerkorn under tangenterna som hindrar vartenda ord.
Nä. min älskade lilla grannpojke har ramlat och brutit lårbenet och måste ligga i stäck i 3 veckor med gips och skit och en kvart innan känner jag mig jävligt ledsen över inte ha de perfekta julgardinerna. Perspektiv.
