EKG – vad är det?

För er unga eller väldigt gamla, det är ett citat från varanteatern. Jag vet vad EKG är.

För några veckor sedan var jag hos en läkare för mina onormalt hårda hjärtslag och 7000 andra symtom som kanske finns eller kanske inte. Jag fick göra EKG, ingen fara tänkte jag, jag är nog bara hypokondrisk. För det är jag ju. Skillnaden med den här hjärtklappningen har varit att den oavsett hur jag betett mig, inte gått över, utan hållt i sig nästan konstant i 3 veckor. Ja, så nu visade det en liten förändring. Vad det innebär vet jag inte, men förra veckan fick jag iallafall åka till fysiologen på sjukhuset och bli inkopplad i massa sladdar och ha en liten väska på mig, typ som en handväska, och 5 elektroder med skitlångasladdar och en jättesexig brynja över. När jag skulle natta majken sen på kvällen drog hon i brynj-jäveln så min bröstvårta trasslade in sig och när jag sen var klar och kom in på toan och skulle kolla på stackarn var den alldeles blå och insurrad i nätet. Nu väntar jag bara på resultat och vidare utredning. Det är en klart obehaglig väntan, men jag tänker att det har gått några dagar nu sen jag gjorde det och hade det varit något jävligt konstigt så borde dom väl hört av sig, men jag känner mig fortfarande fruktansvärt dödlig.

 

Ni vet hur det är…

när man gör nåt som bara är så dumt eller ogenomtänkt eller knäppt, så känner man sig bara så jävla…dum.

Så känns det!

 

Jo, angående de där julgardinerna….

Jag drömmer om det där helt magiskt juliga köket som taget ur ett inredningsmagasin va. Med hissgardiner och mycket tyg och rött och strålande gnistrande och glimmande. Jag har en jävligt tajt budget, men om någon har tips så mottages de välkommet.

Så här ser vårt kök ut, ungefär:

 

Jag funderar på den här från hemtex:

Egentligen inte riktigt vad jag är ute efter, men som sagt, det platsar i min budget. Sen tänkte jag ha andra längder ytterst, och här funderar jag över detta tyg från ikea:

 

 

 

Perspektiv

Ni vet väl hur det är, iblad bara händer det saker runt omkring som får triviala vardagshändelser att blekna som ett hår med saltvatten i solsken. Det händer många saker här som gör mig ledsen, trött och illa till mods och många saker som är glada och gyllene och i flera veckor har jag liksom bara gått och väntat på rätt tillfälle. Jag avundas bloggare, skribenter, ja alla som bara berättar om sia klämkäcka promenader, fräscha maträtter och ja, sina helylledagar helt enkelt. Jag gillar Svenssonlivet, eller jag gillade det mer när jag hade ett nyfött barn och inte förstod vidden av det hela, när jag var pånyttfödd och varje steg var nytt, då, innan jag insåg att det skulle komma dagar när vi satt ute i skogen med två barn, en pappa som avskyr sitt jobb, två ungar som ska till och från dagis, en mamma som ska hinna plugga, matlagning, städ, tvätt, disk och vänvård. Ja, innan jag insåg att de dagarna skulle komma är jag skulle vara taxi halva min vakna tid då var det drömskt. Nu är vi där i Svenssonlivets innersta hemlighet, det som de flesta vuxit upp i och det som min generation nu måste byta perspektiv på. Hur jävla filosofisk kan man vara med sockerkorn under tangenterna som hindrar vartenda ord.

Nä. min älskade lilla grannpojke har ramlat och brutit lårbenet och måste ligga i stäck i 3 veckor med gips och skit och en kvart innan känner jag mig jävligt ledsen över inte ha de perfekta julgardinerna. Perspektiv.

 

2,5 års kontroll

Här om veckan var vi på tvåochetthalvtårskontroll med August och för alla er som bara vill jämföra kommer här lite siffror (och för er andra som känner att ni inte hålls uppdaterade om er favoritAugust kan bara läsa lite avslappnat).

Vi kom dit ganska tidigt på morgonen, August snackade hela vägen om att han skulle till tandläkaren och att tandläkaren var farlig och vi försäkrade att det inte skulle vara farligt och att det absolut inte skulle vara någon tandläkare där. Vi satt utanför rummet och väntade på att få komma in och båda barnen smög för att titta genom dörren om hon var där, Maria, så fick vi komma in och August fick en egen stol vid ett eget bord där ha skulle få titta lite i en ”hemlig” påse. Han klarade det mesta galant, det var enkla saker som vi pratat mycket om, som djur, hundar och kossor och hur dom låter. Sen tog hon upp en kopp och ett fat, august sa tallrik och mugg. så skulle han ställa kossan i mitten på tallriken och sen mata den med en sked, sen skulle han lägga hunden i den stora bilen och kossan i den lilla, sparka boll och hoppa jämfota.

HÄR KOMMER SIFFRORNA, 2,6 år, 16,1 kg och 96 cm

Majken fick sin tredje spruta och eftersom hon varit lite sjuk och såg ut att ha magrat lite så vägde vi henne också.

SIFFROR IGEN:   14 månader, 10 230 g och 76 cm