RSS

Lösenordsskyddad: Respekt

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

 
Ange ditt lösenord för att visa kommentarerna.

Publicerat av på 19 augusti, 2012 i Uncategorized

 

Trädgårdsodling

Vi förbereder oss för sommaren, vi har köpt så många fröer att det kryllar och så har vi köpt så många fröer att det kryllar en gång till. För nästan en månad sedan började vi våra sådder med solrosor, malva, stockrosor, nemesia, stäppsalvia, pelargonsticklingar, indiankrasse och mer där till…..

Sen kom nästa del, med broccoli, blomkål, tomater, chili, gurka, paprika…

Nu koncentrerar vi oss på trädgården och eftersom vi har så många projekt tänkte jag lägga upp lite bilder för att kunna jämföra senare…

Gamla hundrastgårdar? Trädgårdsintresset hos familjen som bodde här innan har enbart varit att klippa gräset när de verkligen måste, men min plan är att rensa, lägga markduk, ha odlinglådor och täckbark runt om.

Sett från andra hållet, ogräs och löv i mängder

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 mars, 2012 i Uncategorized

 

3-årskalas

Efter vissa påtryckningar från en av mina tre läsare, utan att nämna Josefins namn, så bör jag snarast uppdatera bloggen. Passande nog har jag ju en viktig händelse att skriva om. Augusts 3-årsdag. Min lilla kille har blivit så stor. Det har hänt så mycket att det inte är klokt, denna lilla underbaring frågar om allt, vad kommer mjölken ifrån? Dricker mammor mjölk? Vad kommer ljuset ifrån? Varför finns solen? Och inte bara det, när jag väl frågade honom vad han önskade i present och han svarar: Men mamma, jag har ju så många leksaker.

Ja, mer ska du få lilla vän, vi kommer överösa dig, igen.

Men det började på natten, av att jag låg och väntade med telefonen i hand, kl 00.43 den 18 mars är ju trots allt min magiska minut. Så viskade jag grattis och pussade ungen och sen kunde vi sova. Några timmar senare vaknade jag av en röst som sa: Mamma, tror du att faster Fanny och Alex har åkt hem än? Tror du att farmor och farfar har åkt hem än? Jag svarade neej, dom ligger nog där ute och sover. August: Då ska jag gå och kolla.

Där fick jag rycka in och snabbt erbjuda mig att fixa en flaska välling och en ny blöja. Väcka alla, fixa bricka och hämta paket och några minuter senare ropa på Joel: Ska inte du….gå och köpa en tidning nu? Fantasilöst, jag  vet. Men sen gick vi in och sjöng och möttes av två allvarliga typer som agerade som det var idioter som sjöng och kom med paket så där. Ungefär så här såg det ut:

En något pressad situation

Men det gick bra, det gick hem, han återfann sitt intresse och spelade och ropade: ”Vad kan det vara i den här paketet, vad tror ni?”

Förmiddagen gick efter detta smärtfritt förbi, jag gav mig på att ”som på beställning” försöka göra en pippitårta, det var första gången jag använde sockermassa och hon såg aningen äldre ut, men August var nöjd och det är det viktigaste.

Sen började kalaset, det var fullt med folk, fastrar och mostrar och far- och morföräldrar och kusiner och gudmödrar och vänner.

Sammanfattningsvis undrar jag bara: Hur sjukt mycket presenter kan en unge få? och vart ska vi ha allt?

Underbara pippi-skor, de efterlängtade lackskorna, lila fingervantar (precis som han önskat)….

 
1 kommentar

Publicerat av på 18 mars, 2012 i Uncategorized

 

Jag älskar politik

Det är bland det roligaste som finns att tycka likt en massa människor, känna sig som en av dom och kämpa för att människor ska få det bättre. Det är så svårt att sätta fingret på varför men det är jävligt roligt, det är bara så. Jag har saknat att vara aktiv men tänkt på det länge och tyckt att nu är det dags igen. Jag tackade ja till en ersättarplats och är nu invald i styrelsen och tyckte att det var det bästa jag gjort. MEN…jag hade glömt en känsla som alltid infinner sig när jag tar steget in i den där lokalen. Jag har glömt hur blåst jag känner mig. Jag tycker och känner bara med hjärta, det är det enda jag vet men nu när jag läst samhällskunskap och verkligen lagt manken till för att hänga med trodde jag att jag skulle fixa det och så sitter jag ändå där och tappar hakan över att människor kan vara så framåt och ha så många argument… jag vet inte om jag fixar det här. Man tillhör ju inte top notch direkt….

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 februari, 2012 i Politik

 

Att följa vidskepelsens regler

Det gäller att inte unna sig något. För gör man det går man ifrån linan man kliver på och då ramlar man. För mig är det samma sak VARJE gång. Om vi någon gång får några kronor extra, då får vi en oväntad räkning, om vi någon gång köper något som är lite dyrare, då går något sönder och om vi tror att vi är på rätt spår och gör allt någorlunda rätt, då straffas vi efteråt. Hur vi än lever så är det INTE meningen att vi ska ta oss ur den här halvtaskiga ekonomiska situationen och få det bättre. Det kan det inte vara, då skulle det väl inte vara så här? Finns det en högre makt som säger att jag och Joel inte ska vara tillsammans? Försöker vi gå emot högre makter?

Ja, det ser alltså ut ungefär så här: Vi får en räkning på 6000 kr om att vi fått för mycket bostadsbidrag 2010…vi räknar och bläddrar i papper och undersöker och kan inte förstå hur det kunde bli så fel när vi verkligen försöker få det rätt, men jag bestämmer mig för att inte knäckas utan tänker att det nog löser sig på ett eller annat sätt. Det går två veckor: Jag beställer en iPhone, trots att jag sagt att jag inte behöver en ny telefon, men när till och med lärarna ger kompendier med appar som är bra att använda känner jag grupptrycket. Telefonen kommer hem, och är trasig. Vi får ringa och krångla och åka runt och här sitter jag med min gamla telefon fast ett nytt sim-kort. Diskmaskinen slutar fungera. Jag får högre bidragsdelen i studiemedel, betyget på höstterminen rapporteras in för sent och jag får betala tillbaka 8400 kr. Jag tror att det ska lösa sig, det gör det inte. Tanten på expeditionen säger bara att hon inte kan göra något: det är så här verkligheten ser ut. Diskmaskinen börjar fungera igen.

Dessutom är vi sjuka….

Är det karma? vad har jag gjort för fel? kommer det vända?

Det känns som att jag har en bajskorv på huvudet!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 februari, 2012 i Uncategorized

 

Skrivlust tappad, var god dröj…

Emellanåt tycker jag själv att jag har ett ganska intressant liv, med ganska intressanta händelser, diskussioner och tankar. Emellanåt tycker jag det inte….Jag känner mig bara ganska förvirrad och efter just nu. Jag har ju börjat en ny termin på komvux, jag läser samhäll b och c, biologi b, etik och livfrågor och engelska b. Samtidigt försöker jag fixa matte b, alltså ligger jag på 500 poäng den här terminen. 350 är räknat som heltid. A-kurserna var lätta att ta sig igenom men nu…jag är inte ens med på exakt hur planeringen funkar. Om det är fetstil ska vi vara på lektionen men om vi inte är på lektionen ska vi lämna in en uppgift som ska göras på lektionen och…vi är bara inne i tredje veckan och jag känner mig inte ens där. Men det löser sig nog med tiden. Mina största bekymmer är engelskan, jag pratar svengelska med östgöts brytning! Så är det för en del…

Jag och Elin har beställt 25 påsar fröer och skissar och planerar på trädgården till sommaren. Det är så roligt. Mycket roligare än alla ämnen ihop. Målet är en billig trädgård, mycket hittat material, mycket spill och delade plantor, gratisgrejer.. det tror jag på. Problemet är att det blir en sjukt lång lista på saker som ska köpas ändå.

Ungarna är på dagis hela dagarna, men det funkar. Det blir ändå inte så långa dagar. Men det är härligt när dom kommer hem, August pratar på och berättar om allt möjligt. Han använder många ord som får honom cool. Egentligen, liksom, alltså… När vi låg i min och Joels säng och läste här om kvällen sa han: –

– mamma, kan du skrämma bort lejonen och krokodilerna under min säng?  klart jag kan sa jag.  jag ska göra det sen…

– mamma, kan du skrämma bort lejonen och krokodilerna under min säng….här….ifrån? Schasa bort dom alltså…?

Klart jag kan grabben. Nu schasar vi! Schas krokodilerna, schas lejonen. Ja, men dom kom tillbaka i mardrömmen senare på natten ändå. Han är så himla bra på att prata och det är så roligt. Det är så fascinerande att höra hans resonemang när han sitter och pratar för sig själv… men om man gör så, och så, då blir det så.

Majken kan också säga en hel del saker, här är ett urval:

mamma

pappa

agu (august)

mamo (mormor)

mafo (morfar)

Naaa (na)

Po (potta)

vääi (välling)

ka (katt)

ang (vagn)

pippi (pippi långstrump)

byba (byta blöja)

gaa (glass)

miöö (mjölk, men gäller även vatten och juice och allt annat man kan dricka)

Så går dagarna….

 

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 2 februari, 2012 i Uncategorized

 

9 januari

Den här skolan tar knäcken på mig när jag är så fruktansvärt ineffektiv. Betygen skulle ju vara klara före jul och här sitter jag uppe till strax efter tre på natten för att få in det sista innan lärarna kommer tillbaka efter sin julledighet. Jag hoppas verkligen att det blir godkänt. Ibland undrar jag vad jag fått de här dumma idéerna om att studera med barn. Det är ju sannerligen inte det effektivaste jag gjort. Nu är det bara en termin kvar, sen är jag åtminstone klar med detta kapitel av mitt liv, 10 år för sent, gymnasielivet. Högskolan here i come!
Idag är första dagen sedan veckan innan jul som ungarna är på dagis. Det är verkligen inte lätt att ha lov. Vilken pärs, vilken svett. Mellan golv och tak och uttråkade till tusen trots 3 miljarder julklappar. När vi kom till dagis i morse så var det första som hände att en snorunge nyste ut sin vedervärdiga förkylning rakt i ansiktet på Majken. Så gissar att vi är lika förkylda om ett par dagar. Det känns bara som att de senaste tre åren varit en konstant förkylning därför har jag redan börjat kurera mig med grönkålsmoothie blandat med frukter och nyponpulver, vitlök och ingefära. Nu är det bara att hålla tummarna.
Nu ska jag passa på att röja undan de sista julprydnaderna innan mina gangsters kommer hem och röjer på sitt vis. Glad måndag!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 januari, 2012 i Uncategorized

 

Julen 2011

Den här julen firade vi för första gången här i huset i Landsjö. Veckan innan var jag och Elin ute och högg en varsin gran, för det är sånt som vi kvinnor gör här i huset. Vi är ute i skogen, hugger granar, kör bil, gräver och klipper gräs. Papporna lagar mat och tar hand om barnen. Bland annat.

Jag hade försökt få lite julkänsla och såg fram emot en jul fullt med folk. Men det blev inte riktigt som jag tänkt. Men jävligt bra ändå. Min gamla farmor är inte ok, verkligen inte, hon orkar knappt gå upp ur sängen och orkade definitivt inte komma hit. Istället var vi det vanliga gamla gänget, jag och joel och barnen, mamma, pappa, rebecca, mormor, morfar och pappas kusin Anders.

Det är bara svårt att känna att det är jul när man firar på ett nytt ställe, en tradition är ju alltid en tradition. Men vi gjorde vårt bästa för att det skulle kännas som jul.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 24 december, 2011 i Uncategorized

 

EKG – vad är det?

För er unga eller väldigt gamla, det är ett citat från varanteatern. Jag vet vad EKG är.

För några veckor sedan var jag hos en läkare för mina onormalt hårda hjärtslag och 7000 andra symtom som kanske finns eller kanske inte. Jag fick göra EKG, ingen fara tänkte jag, jag är nog bara hypokondrisk. För det är jag ju. Skillnaden med den här hjärtklappningen har varit att den oavsett hur jag betett mig, inte gått över, utan hållt i sig nästan konstant i 3 veckor. Ja, så nu visade det en liten förändring. Vad det innebär vet jag inte, men förra veckan fick jag iallafall åka till fysiologen på sjukhuset och bli inkopplad i massa sladdar och ha en liten väska på mig, typ som en handväska, och 5 elektroder med skitlångasladdar och en jättesexig brynja över. När jag skulle natta majken sen på kvällen drog hon i brynj-jäveln så min bröstvårta trasslade in sig och när jag sen var klar och kom in på toan och skulle kolla på stackarn var den alldeles blå och insurrad i nätet. Nu väntar jag bara på resultat och vidare utredning. Det är en klart obehaglig väntan, men jag tänker att det har gått några dagar nu sen jag gjorde det och hade det varit något jävligt konstigt så borde dom väl hört av sig, men jag känner mig fortfarande fruktansvärt dödlig.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 november, 2011 i Uncategorized

 

Ni vet hur det är…

när man gör nåt som bara är så dumt eller ogenomtänkt eller knäppt, så känner man sig bara så jävla…dum.

Så känns det!

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 22 november, 2011 i Uncategorized